LOU - Lagen om Offentlig Upphandling: Komplett Guide 2025
En omfattande guide till det svenska regelverket för offentlig upphandling. Lär dig om grundläggande principer, tröskelvärden, olika upphandlingsförfaranden och dina rättigheter som leverantör i offentliga upphandlingar.
Innehåll
Vad är LOU?
LOU - Lagen om offentlig upphandling (SFS 2016:1145) - är Sveriges grundläggande regelverk för hur offentliga organisationer ska köpa varor, tjänster och byggentreprenader. Lagen implementerar EU:s upphandlingsdirektiv och gäller för alla statliga myndigheter, kommuner, regioner och andra offentligt finansierade organisationer.
Syftet med LOU är att säkerställa att offentliga medel används effektivt och att alla företag får lika möjligheter att konkurrera om offentliga kontrakt. Lagen reglerar allt från små inköp på några hundra tusen kronor till miljardinvesteringar i infrastruktur och stora IT-system.
Offentlig upphandling i Sverige omsätter årligen över 700 miljarder kronor, vilket motsvarar ungefär 15-16% av BNP. Det är en enorm marknad som öppnar dörrar för företag av alla storlekar - från lokala hantverkare till internationella konsultbolag. Men för att lyckas måste man förstå och följa LOU:s strikta regelverk.
Regelverket kan initialt verka komplext och byråkratiskt, men det finns goda skäl till varje regel. LOU ska förhindra korruption, säkerställa konkurrens, garantera transparens och skydda mot diskriminering. För leverantörer som lär sig reglerna blir LOU faktiskt en fördel - det skapar förutsägbara processer och lika villkor för alla.
Bakgrund och syfte med upphandlingsreglerna
Sveriges upphandlingsregler har sin grund i EU:s inre marknad. När Sverige blev medlem i EU 1995 infördes gemensamma regler för offentlig upphandling för att säkerställa fri rörlighet för varor och tjänster. Den nuvarande LOU trädde i kraft 1 januari 2017 och ersatte den tidigare lagen från 2007.
Historiskt sett har offentlig upphandling ofta präglats av korruption, favorisering av lokala leverantörer och ineffektivt resursutnyttjande. I Sverige har vi sedan 1970-talet gradvis byggt upp ett system med allt strängare regler för att motverka dessa problem. EU:s direktiv har drivit på utvecklingen mot mer transparenta och konkurrenskraftiga processer.
Huvudsyftena med LOU är att:
- Effektivisera användningen av offentliga medel - Genom konkurrens få bästa möjliga kvalitet till lägsta möjliga kostnad.
- Säkerställa lika möjligheter - Alla företag, oavsett storlek eller nationalitet, ska kunna konkurrera på lika villkor.
- Förhindra korruption och mutor - Transparenta processer och dokumentationskrav gör det svårt att gynna vissa leverantörer i smyg.
- Främja innovation och hållbarhet - Moderna upphandlingsregler uppmuntrar miljövänliga lösningar och innovativa tillvägagångssätt.
- Skapa rättssäkerhet - Tydliga regler och möjlighet till överprövning ger både upphandlare och leverantörer trygghet i processen.
För företag innebär LOU både möjligheter och utmaningar. Möjligheten ligger i tillgången till en enorm, stabil marknad med förutsägbara processer. Utmaningen ligger i att lära sig navigera i ett komplext regelverk med strikta krav på dokumentation och formalia. De företag som lyckas bygga kompetens inom upphandling kan dock skapa betydande och långsiktiga affärsmöjligheter.
Grundläggande principer i LOU
Hela LOU vilar på fem grundpelare som genomsyrar all offentlig upphandling. Dessa principer är inte bara teoretiska ideal - de är juridiskt bindande och kan vara grund för överprövning om de bryts. Att förstå dessa principer är avgörande både för upphandlare och leverantörer.
Icke-diskriminering
Ingen får diskrimineras på grund av nationalitet, företagsstorlek eller geografiskt läge. Alla leverantörer inom EU ska ha lika möjligheter att delta i upphandlingar.
I praktiken: I praktiken innebär detta att upphandlare inte får ställa krav som gynnar lokala leverantörer eller diskriminerar utländska företag. Språkkrav måste vara proportionerliga och krav på certifieringar måste acceptera likvärdiga utländska motsvarigheter.
Likabehandling
Alla anbudsgivare ska behandlas lika genom hela upphandlingsprocessen. Informationsövertag eller särbehandling är strängt förbjudet.
I praktiken: Om en leverantör ställer en fråga och får ett svar, måste denna information delas med alla deltagare via upphandlingsplattformen. Upphandlaren får inte ge muntliga förklaringar eller förtydliganden till enskilda leverantörer utan att dokumentera och dela informationen.
Transparens
Hela upphandlingsprocessen ska vara öppen och tydlig. Alla beslut ska kunna motiveras och granskas i efterhand.
I praktiken: Utvärderingskriterier måste anges i förfrågningsunderlaget och följas noggrant. Upphandlingsbeslut ska dokumenteras och motiveras. Leverantörer har rätt att få information om varför de inte valdes och vad som skilde dem från det vinnande anbudet.
Proportionalitet
Krav och åtgärder i upphandlingen måste stå i rimlig proportion till uppdragets karaktär och omfattning.
I praktiken: En upphandlare får inte ställa överdrivna krav på exempelvis erfarenhet, omsättning eller certifieringar som överskrider vad som är nödvändigt för uppdraget. Krav på 20 års erfarenhet för ett enkelt konsultuppdrag skulle anses oproportionerligt.
Ömsesidigt erkännande
Upphandlare ska acceptera likvärdiga certifikat, intyg och bevis från andra EU-länder.
I praktiken: Om en svensk upphandling kräver miljöcertifiering enligt ISO 14001, måste man också acceptera motsvarande tyska eller franska certifieringar som är likvärdiga. Leverantörer kan också erbjuda alternativa bevis om de uppfyller samma krav.
Varför är principerna så viktiga?
Dessa principer är inte bara riktlinjer utan konkreta krav som kan prövas juridiskt. Om en leverantör anser att en upphandling brutit mot någon av principerna kan de överklaga till Förvaltningsrätten. Domstolar har i många fall ogiltigförklarat upphandlingar där principerna inte följts, vilket kostat upphandlande organisationer både tid och pengar. För leverantörer är det viktigt att känna till principerna för att kunna identifiera och rapportera regelbrott.
Tröskelvärden för upphandling 2025
Tröskelvärden avgör vilka regler som gäller för en upphandling. Under direktupphandlingsgränsen (700 000 kr för varor/tjänster, 1 000 000 kr för bygg) kan förenklad upphandling användas. Över EU:s tröskelvärden måste upphandlingen annonseras i hela EU via TED (Tenders Electronic Daily) och omfattas av striktare regler.
Tröskelvärdena baseras på WTO:s avtal om offentlig upphandling (GPA) och anges i särskilda dragningsrätter (SDR). De revideras vartannat år av EU-kommissionen baserat på valutakurser. Senaste revideringen skedde 1 januari 2024 och gäller till och med 31 december 2025.
Statliga myndigheter - Varor och tjänster
1 778 000 krGäller alla statliga myndigheter och organ. Denna gräns revideras vartannat år baserat på WTO:s tröskelvärden i särskilda dragningsrätter (SDR).
Kommuner, regioner, kommunala bolag - Varor och tjänster
2 849 000 krGäller för kommuner, regioner och deras bolag samt vissa andra offentliga organ som inte är statliga myndigheter.
Byggentreprenader (alla upphandlande organisationer)
71 214 000 krOavsett om det är stat, kommun eller region gäller samma höga tröskelvärde för byggentreprenader på grund av kontraktens storlek och komplexitet.
Sociala tjänster och vissa andra tjänster (bilaga G)
7 138 000 krEnklare regler för vissa tjänster som socialtjänst, hälsovård, utbildning och vissa kulturella tjänster. Dessa omfattas av 'light regime' med färre formkrav.
Försvars- och säkerhetssektorerna
5 559 000 kr (varor/tjänster), 71 214 000 kr (byggentreprenad)Särskilda regler gäller enligt LOU för upphandling av försvarsmateriel och säkerhetskänslig utrustning.
Viktigt om tröskelvärdena
- •Beloppen avser hela kontraktets värde exklusive moms under avtalstiden (inklusive förlängningsoptioner).
- •För ramavtal beräknas värdet som det totala maximala värdet för alla avrop under hela avtalsperioden.
- •Upphandlare får inte dela upp kontrakt artificiellt för att komma under tröskelvärden (förbjuden s.k. "uppdelning").
- •Vid osäkerhet om värdet ska upphandlaren göra en så noggrann uppskattning som möjligt och välja det högre tröskelvärdet.
Upphandlingsförfaranden enligt LOU
LOU erbjuder olika upphandlingsförfaranden beroende på uppdragets karaktär, komplexitet och värde. Valet av förfarande påverkar tidsåtgång, administrativa kostnader och flexibilitet. Här är de viktigaste förfarandena i detalj:
Öppen upphandling
Minst 35 dagarDen vanligaste upphandlingsformen där alla intresserade leverantörer kan lämna anbud direkt utan föregående ansökan.
Användningsområde:
Används vid standardiserade varor och tjänster där marknaden är väletablerad. Till exempel IT-utrustning, kontorsmaterial, städtjänster eller standardkonsulttjänster.
Processen:
1. Annonsering i TED (över tröskelvärdena) och nationella plattformar. 2. Minst 35 dagars svarstid (kan förkortas till 15 dagar vid e-upphandling). 3. Alla anbud öppnas samtidigt. 4. Utvärdering enligt förutbestämda kriterier. 5. Tilldelningsbeslut och standstill.
Fördelar
Maximal konkurrens, transparent process, kortare handläggningstid än selektiv upphandling.
Nackdelar
Kan bli många anbud att utvärdera vid populära upphandlingar, vilket kräver mer administrativa resurser.
Selektiv upphandling
30 dagar ansökan + 30 dagar anbudEn tvåstegsprocess där leverantörer först ansöker om deltagande, sedan väljs ett begränsat antal ut för att lämna anbud.
Användningsområde:
Används vid komplexa uppdrag där upphandlaren vill begränsa antalet anbudsgivare till de mest kvalificerade. Vanligt vid stora konsultuppdrag, komplexa IT-projekt eller specialiserade tjänster.
Processen:
1. Annonsering med ansökningsinbjudan. 2. Minst 30 dagar för ansökan. 3. Kvalificering av leverantörer baserat på objektiva kriterier. 4. Minst 5 leverantörer (om tillräckligt många kvalificerade finns) inbjuds att lämna anbud. 5. Minst 30 dagar för anbudsinlämning. 6. Utvärdering och tilldelning.
Fördelar
Färre anbud att utvärdera, fokus på kvalificerade leverantörer, mer effektiv process för komplexa uppdrag.
Nackdelar
Längre total handläggningstid, risk att utestänga kvalificerade mindre företag om urvalsprocessen är för strikt.
Förhandlat förfarande med föregående annonsering
30 dagar ansökan + förhandlingUpphandlaren för förhandlingar med utvalda leverantörer om anbudets innehåll. Används endast i specifika situationer.
Användningsområde:
Får användas när det inte kommit in några anbud i öppen eller selektiv upphandling, eller när det behövs anpassningar av tekniska, juridiska eller ekonomiska villkor. Också vid särskilt komplexa uppdrag där förhandling behövs för att fastställa villkoren.
Processen:
1. Annonsering och ansökan (som selektiv upphandling). 2. Urval av minst 3 leverantörer. 3. Förhandlingar i omgångar där krav och lösningar kan justeras. 4. Slutligt anbud från deltagande leverantörer. 5. Tilldelning baserat på förutbestämda kriterier.
Fördelar
Flexibilitet att anpassa lösningen, kan hitta optimala lösningar genom dialog.
Nackdelar
Kräver noggrann dokumentation för att säkerställa likabehandling, risk för intressekonflikter.
Konkurrenspräglad dialog
30 dagar ansökan + dialogUpphandlaren för dialog med utvalda leverantörer för att utveckla lösningen innan slutligt anbud begärs.
Användningsområde:
Används vid särskilt komplexa uppdrag där upphandlaren inte kan definiera den tekniska lösningen eller de rättsliga eller ekonomiska villkoren tillräckligt noggrant på förhand. Till exempel innovativa IT-system eller komplexa infrastrukturprojekt.
Processen:
1. Annonsering med beskrivning av behov och utvärderingskriterier. 2. Urval av deltagare baserat på kvalifikationer. 3. Dialog i etapper där lösningar diskuteras och utvecklas. 4. När dialog avslutas ombeds deltagarna lämna slutligt anbud. 5. Förhandlingar kan förekomma om slutliga villkor. 6. Tilldelning.
Fördelar
Möjlighet att utveckla skräddarsydda lösningar, innovation uppmuntras.
Nackdelar
Tidskrävande process, kräver mycket resurser från både upphandlare och leverantörer.
Innovationspartnerskap
Flexibel, minst 30 dagar ansökanEtt särskilt förfarande för att utveckla innovativa produkter, tjänster eller byggentreprenader som inte finns tillgängliga på marknaden.
Användningsområde:
Används när det finns ett behov som inte kan tillgodoses av befintliga lösningar. Partnerskapet täcker både utvecklingsfasen och efterföljande upphandling av den färdiga lösningen.
Processen:
1. Annonsering av innovation behov. 2. Urval av partners baserat på FoU-kapacitet och förmåga att utveckla lösningen. 3. Strukturerat samarbete i faser med mellantidsmål. 4. Möjlighet att avsluta partnership om mål inte uppnås. 5. Upphandlare kan köpa den utvecklade lösningen direkt.
Fördelar
Driver innovation, delar utvecklingsrisker mellan parterna.
Nackdelar
Komplex process, kräver tydliga IP-avtal och milstolpar.
Direktupphandling
Ingen minimifristerFörenklad upphandling utan formell konkurrens för mindre värden.
Användningsområde:
Får användas för kontrakt under direktupphandlingsgränsen: 700 000 kr för varor och tjänster, 1 000 000 kr för byggentreprenader (exklusive moms, för en 12-månadersperiod).
Processen:
1. Ingen formell annonsering krävs (men rekommenderas för transparens). 2. Inhämta minst tre offerter (god affärssed). 3. Dokumentera process och beslut. 4. Avtalsteckning utan standstill-period.
Fördelar
Snabb och enkel process, minimal administration.
Nackdelar
Begränsad konkurrensutsättning, risk för att missa bättre alternativ.
Krav och kvalificering av leverantörer
Upphandlare ställer olika typer av krav för att säkerställa att leverantören kan genomföra uppdraget. Det är avgörande att förstå skillnaden mellan grundläggande behörighetskrav (som alla måste uppfylla), kvalificeringskrav (som visar förmåga) och tekniska specifikationer (som beskriver lösningen).
Grundläggande behörighetskrav
Krav som alla leverantörer måste uppfylla för att få delta. Dessa är ofta ja/nej-krav utan poängsättning.
Exempel på krav:
- Registrering i relevant register (Bolagsverket, PRV för enskild firma)
- F-skattsedel eller motsvarande för utländska företag
- Betalda skatter och sociala avgifter
- Giltigt ansvarsförsäkring
- Inte föremål för konkurs eller likvidation
- Inte dömda för grövre brott (utdrag ur belastningsregistret kan krävas)
Kvalificeringskrav - Ekonomisk och finansiell ställning
Krav som säkerställer att leverantören har ekonomisk kapacitet att genomföra uppdraget.
Exempel på krav:
- Miniminivå på omsättning (får max vara dubbla kontraktsvärdet enligt praxis)
- Kreditupplysning med viss kreditvärdighet
- Försäkring för yrkesansvar med visst minimibelopp
- Kassalikviditet eller liknande finansiella nyckeltal
Kvalificeringskrav - Teknisk och yrkesmässig kapacitet
Krav på relevant erfarenhet, kompetens och resurser för att kunna utföra uppdraget.
Exempel på krav:
- Minst X antal jämförbara uppdrag under senaste Y åren
- Personal med specifik utbildning eller certifiering
- Tillgång till viss utrustning eller faciliteter
- Certifieringar (ISO 9001, ISO 14001, ISO 27001 etc.)
- Branschspecifika behörigheter eller auktorisationer
Tekniska specifikationer och krav på lösningen
Detaljerade krav på hur tjänsten ska levereras eller hur produkten ska vara beskaffad.
Exempel på krav:
- Funktionella krav (vad lösningen ska åstadkomma)
- Prestandakrav (kapacitet, hastighet, tillgänglighet)
- Kompatibilitet med befintliga system
- Säkerhetskrav och standarder
- Miljökrav och hållbarhetskriterier
- Krav på dokumentation och rapportering
Kontraktsvillkor
Villkor som reglerar hur kontraktet ska genomföras efter tilldelning.
Exempel på krav:
- Avtalsperiod och förlängningsoptioner
- Betalningsvillkor och faktureringsrutiner
- Personuppgiftsbiträdesavtal (GDPR)
- Sekretess och tystnadsplikt
- Viten och bonus-malus-system
- Uppsägningsregler och övergångsbestämmelser
Användning av stödresurser ("borrowing")
Små och medelstora företag kan använda andra företags ekonomiska eller tekniska kapacitet för att uppfylla kvalificeringskrav. Detta kallas "stödresurser" eller "borrowing" på engelska. Om ditt företag exempelvis inte har tillräckligt hög omsättning eller rätt certifieringar kan du använda ett annat företag (konsort, moderbolag, underleverantör) för att uppfylla kravet.
Viktigt: Du måste kunna visa att du faktiskt har tillgång till resurserna och att det andra företaget förbinder sig att ställa upp. Ofta krävs ett skriftligt åtagande eller konsortialavtal. Upphandlaren kan också ställa krav på det stödjande företaget.
Utvärdering och tilldelning av kontrakt
När alla anbud är inlämnade börjar utvärderingsprocessen. Enligt LOU finns två huvudsakliga tilldelningskriterier: lägsta pris (LCA - Lowest Cost Alternative) eller ekonomiskt mest fördelaktiga anbud (EMVI).
Lägsta pris (LCA)
Det anbud med lägsta totalpris vinner, förutsatt att det uppfyller alla minimikrav. Detta används ofta för standardiserade produkter eller tjänster där kvalitet lätt kan specificeras i förfrågningsunderlaget.
Ekonomiskt mest fördelaktiga anbud (EMVI)
Utvärdering baserat på flera kriterier utöver pris: kvalitet, teknik, miljö, social hänsyn, organisation, etc. Varje kriterium tilldelas en vikt och anbuden poängsätts.
Utvärderingsprocessen steg för steg
- 1
Formell kontroll
Kontroll att anbudet kommit in i tid, är komplett, korrekt undertecknat och innehåller alla obligatoriska bilagor.
- 2
Kvalificering
Kontroll att leverantören uppfyller alla grundläggande behörighetskrav och kvalificeringskrav. Diskvalificering om krav inte uppfylls.
- 3
Teknisk bedömning
Bedömning att den erbjudna lösningen uppfyller alla tekniska specifikationer och "ska-krav".
- 4
Poängsättning (vid EMVI)
Samtliga godkända anbud poängsätts enligt de förutbestämda utvärderingskriterierna. Poäng för pris, kvalitet, miljö, etc. multipliceras med respektive vikt.
- 5
Utvärdering av onormalt låga anbud
Om ett anbud är väsentligt lägre än andra måste upphandlaren be om förklaring och verifiera att det kan genomföras.
- 6
Tilldelningsbeslut
Det anbud med högst totalpoäng (EMVI) eller lägst pris (LCA) tilldelas kontraktet. Beslutet dokumenteras och motiveras.
- 7
Information till leverantörer
Alla deltagare informeras samtidigt om tilldelningsbeslutet, vem som vann och med vilka poäng.
- 8
Standstill-period
10 dagars väntetid innan avtal får tecknas, för att ge leverantörer möjlighet att överklaga.
- 9
Avtalsteckning
Efter standstill-perioden (om ingen överklagan kommit in) tecknas kontraktet med vinnande leverantör.
Rätt till information
Som leverantör har du rätt att begära information om varför ditt anbud inte valdes. Detta ska göras inom 10 dagar efter tilldelningsbeslutet. Upphandlaren måste då lämna ut: vilket anbud som vann och varför, hur poängsättningen gick till, och vad som skilde ditt anbud från det vinnande. Du får dock inte se konkurrenternas fullständiga anbud, endast den information som är relevant för att förstå beslutet och som inte omfattas av sekretess.
Överklagande och rättsprövning
Om du som leverantör anser att en upphandling inte följt LOU:s regler har du rätt att överklaga. Detta är en viktig rättssäkerhetsaspekt som säkerställer att upphandlare följer regelverket och att alla leverantörer behandlas rättvist.
Viktiga tidsfrister för överklagande
- •10 kalenderdagar för överprövning av tilldelningsbeslut (räknat från att du fick informationen)
- •3 veckor för överprövning av direktupphandling (räknat från att du fick kännedom om beslutet)
- •6 månader maximal tid från avtalsteckning till att väcka talan om ogiltigförklaring
Vad kan du överklaga?
- Brott mot upphandlingsreglerna - Felaktigt tilldelningskriterium, diskriminering, bristande transparens, etc.
- Oproportionerliga krav - Krav som inte står i rimlig proportion till uppdraget.
- Felaktig utvärdering - Om utvärderingen inte följde angivna kriterier eller innehåller faktafel.
- Bristande likabehandling - Om någon leverantör fått fördelar eller information som andra inte fick.
- Felaktigt avbruten upphandling - Om upphandlare avbrutit utan giltig grund.
Överprövningsprocessen
- 1
Ansökan till Förvaltningsrätten
Du lämnar in en skriftlig ansökan om överprövning till den Förvaltningsrätt som har behörighet (oftast där upphandlaren har sitt säte). Specificera vilka regler som brutits och varför.
- 2
Interimistiskt beslut (avtalsspärr)
Om ansökan kommit in i tid kan rätten besluta om avtalsspärr, vilket innebär att upphandlaren inte får teckna avtal innan målet är prövat.
- 3
Upphandlarens yttrande
Upphandlaren får möjlighet att bemöta ansökan och förklara sina beslut.
- 4
Prövning och dom
Förvaltningsrätten prövar om LOU följts. De kan: avslå ansökan, ogiltigförklara upphandlingen helt eller delvis, eller ålägga rättelse. Handläggningstid är ofta 2-6 månader.
- 5
Överklagande till Kammarrätten
Domen kan överklagas till Kammarrätten och i sista hand till Högsta förvaltningsdomstolen (om prövningstillstånd ges).
Tips vid överprövning
- Agera snabbt - tidsfristerna är strikta och går inte att förlänga.
- Dokumentera allt - spara all kommunikation och notera tidpunkter.
- Var specifik - ange exakt vilka lagrum som brutits och hur.
- Överväg konsekvenserna - överprövning kan påverka relationen till upphandlaren.
- Använd juridisk expertis - överprövningar är komplexa och kräver ofta advokat.
Vanliga frågor om LOU
Vad är skillnaden mellan LOU och LUF?
LOU (Lagen om offentlig upphandling) gäller för traditionella offentliga organisationer som myndigheter, kommuner och regioner. LUF (Lagen om upphandling inom försörjningssektorerna) gäller för verksamheter inom energi, vatten, transport och posttjänster, även om dessa drivs av privata aktörer. LUF har något mer flexibla regler eftersom försörjningssektorn ofta redan har viss konkurrens.
Måste alla offentliga inköp upphandlas enligt LOU?
Nej, endast upphandlingar över direktupphandlingsgränsen (700 000 kr för varor/tjänster, 1 000 000 kr för bygg) måste följa LOU:s formella processer. Under dessa gränser får direktupphandling användas. Vissa undantag finns också för särskilda situationer som extrem brådska eller när endast en leverantör kan leverera på grund av tekniska skäl.
Vad händer om en upphandlare bryter mot LOU?
Överträdelser kan leda till flera konsekvenser: 1) Leverantörer kan överklaga upphandlingen till Förvaltningsrätten som kan stoppa processen eller ogiltigförklara avtalet. 2) Upphandlande organisation kan behöva göra om upphandlingen från start. 3) I allvarliga fall kan avtalsspärr eller ekonomiska sanktioner utdömas. 4) Beslut kan även prövas av domstol och ogiltigförklaras i efterhand.
Hur lång tid tar en typisk LOU-upphandling?
En öppen upphandling tar minst 35 dagar från annonsering till anbudsstopp, sedan tillkommer utvärderingstid (ofta 2-3 månader för komplexa uppdrag), 10 dagars standstill-period efter tilldelningsbeslut, och därefter avtalsteckning. Totalt brukar processen ta 4-6 månader från annons till kontraktstart. Selektiv upphandling och konkurrenspräglad dialog tar längre tid.
Kan upphandlare ändra krav under pågående upphandling?
Endast mindre förtydliganden är tillåtna. Väsentliga ändringar av krav eller utvärderingskriterier är inte tillåtna efter att upphandlingen annonserats, eftersom det strider mot likabehandlingsprincipen. Om större ändringar behövs måste upphandlingen avbrytas och göras om med de nya kraven tydligt angivna från start.
Vad innebär 'ekonomiskt mest fördelaktiga anbud' (EMVI)?
EMVI innebär att upphandlaren utvärderar anbuden baserat på flera kriterier utöver pris, exempelvis kvalitet, miljöprestanda, social hänsyn, teknisk merit, eller leveranstid. Varje kriterium tilldelas en vikt (viktning) och anbuden får poäng på varje parameter. Det anbud som får högst totalpoäng vinner. Detta står i kontrast till 'lägsta pris' där endast priset räknas.
Kan små företag konkurrera mot stora i offentliga upphandlingar?
Ja, LOU innehåller flera bestämmelser för att främja små och medelstora företags deltagande: 1) Upphandlare uppmanas att dela upp stora kontrakt i mindre delar. 2) Kvalificeringskrav måste vara proportionerliga. 3) Små företag får använda 'stödresurser' (annat företags ekonomi eller kapacitet) för att uppfylla krav. 4) Konsortier är tillåtna. Småföretag kan också ha fördelar som flexibilitet och specialistkompetens.
Vad är en avroppsupphandling eller ramavtal?
Ett ramavtal är ett avtal mellan en upphandlare och en eller flera leverantörer som fastställer villkor (pris, kvalitet, kvantitet) för kommande beställningar under en viss period (max 4 år, undantagsvis 8 år). Ramavtalet är inte en garanti för beställningar utan snarare en 'rätt att köpa' till överenskomna villkor. När upphandlaren behöver något gör de en avrop från ramavtalet.
Måste anbud lämnas elektroniskt?
Ja, sedan 2018 är huvudregeln att all kommunikation i upphandlingar ska ske elektroniskt via e-upphandlingsplattformar som Tendsign, Visma Opic, Mercell eller motsvarande. Undantag kan göras för säkerhetsklassificerad information eller när elektronisk överföring kräver specialiserad utrustning.
Vad är en standstill-period?
Efter att upphandlaren fattat tilldelningsbeslut måste de vänta minst 10 kalenderdagar innan avtalet får undertecknas. Under denna period ska alla leverantörer informeras om beslutet och ges möjlighet att överklaga om de anser att upphandlingen inte följt regelverket. Standstill-perioden är tio dagar vid elektronisk kommunikation, annars 15 dagar.
Kan upphandlare ställa miljökrav?
Ja, miljökrav uppmuntras uttryckligen i LOU. Upphandlare kan ställa miljökrav både som minimikrav (t.ex. krav på viss miljöcertifiering) och som utvärderingskriterier som ger poäng (t.ex. lägre CO2-utsläpp ger högre poäng). Kraven måste vara relevanta för uppdragets karaktär och proportionerliga. EU:s gröna upphandlingskriterier (GPP) ger vägledning.
Vad innebär proportionalitetsprincipen i praktiken?
Krav måste vara rimliga i förhållande till uppdragets art och omfattning. Exempel: För ett konsultuppdrag värt 500 000 kr är det oproportionerligt att kräva 50 miljoner kr i omsättning, 20 års erfarenhet eller flera ISO-certifieringar. Kravet ska vara vad som faktiskt behövs för att utföra uppdraget väl, inte mer. Oproportionerliga krav kan överklagas.
Hur fungerar överprövning av upphandlingsbeslut?
En missnöjd leverantör kan överklaga till Förvaltningsrätten inom 10 dagar (3 veckor för beslut om direktupphandling) efter att ha fått information om beslutet. Förvaltningsrätten prövar om upphandlingen följt LOU. De kan besluta om avtalsspärr (stoppar avtalsteckning), ogiltigförklara beslut eller ålägga upphandlaren att rätta fel. Beslut kan överklagas vidare till Kammarrätten och slutligen Högsta förvaltningsdomstolen.
Kan upphandlare kräva svenska språket?
Ja, upphandlare får kräva att anbud lämnas på svenska om det är motiverat av uppdragets karaktär (t.ex. om tjänsten ska utföras på svenska eller dokumentation ska vara på svenska). Kravet måste vara proportionerligt. För mycket teknisk information kan ofta engelska accepteras. Diskriminerande språkkrav som saknar saklig grund kan överklagas.
Vad är skillnaden mellan ska-krav och bör-krav?
Ska-krav (obligatoriska krav) är absoluta minimikrav som måste uppfyllas för att anbudet ska tas vidare i utvärderingen. Uppfylls inte ett enda ska-krav diskvalificeras hela anbudet. Bör-krav (önskemål) är meriterande egenskaper som ger poäng i utvärderingen men inte är obligatoriska. Det är kritiskt att identifiera och uppfylla alla ska-krav i ett anbud.
Navigera LOU med experthjälp
LOU kan verka komplext, men med rätt vägledning blir det en tillgång istället för ett hinder. Vi hjälper er att förstå regelverket, uppfylla alla krav och maximera era chanser i upphandlingar.